Min pojkvän har matcher varje vecka och jag har inte sett han spela en enda gång under det halvåret vi varit tillsammans. Det känns lite sådär, då han gärna följer med på mina intressen, shopping med andra ord. Han ställer alltid upp för mig och är den finaste människan på denna jord. Men endå har jag inte följt med på en enda match, trots att han bett mig vid några tillfällen. Min ursäkt blir att det är tråkigt att sitta där ensa, i mer än två timmar. Kanske får offra mig och börja inse att hans intressen är mina intressen, precis som det är tvärtom. Inte bokstavligt talat men ni förstor nog principen. Det handlar om att ge och ta, man kan inte bara ta utan att ge - då förlorar man själv.